Jag är verkligen inte 

bra på det här.

Att bara ta det lilla lugna...

Under helgen som gick hann jag och lillflisan med att få besök av kräksjukan. Usch och fy för den. Liljan hade en tuff söndag eftermiddag och jag en tuff natt. I är pigg och glad jag är frustrerad. Sitter i min lägenhet men har massa att göra... Projekten innanför väggarna är nu slut, förutom granen som måste in... Men det ordnar sig! Tänker ta en lugn promenad inom kort. Behöver luft. Syre. Ny energi. Ljud. Ljus. Så om jag bara hejar och inte stannar är jag inte otrevlig, jag är i allra högsta grad bara omtänksam. Även om jag känner mig hundra är jag inte 48h karantänfri.

Ha en underbar tisdag!

KRam

Ett Filmtips.

- Till Söndagskvällen

Så här på söndagseftermiddagen får ni ett filmtips av mig. The other woman.

 Smidigt nog finns den på netflix. 

Jag bara är.

Lite kär.

Jag kan bara erkänna det. Jag kan bara säga det. Jag kan även skrika det. Jag får det. För det är bara jag som bestämmer. Det är jag som bestämmer hur min vecka ska starta och hur min vecka ska sluta. Idag när jag vaknade inringad av två små med huvudvärk dunkandes kunde jag inte mer än fundera på denna underbara känsla. Känslan har funnits länge. Den är stark och jag vet att det är upp och ned. Men.

Kärleken till livet är fantastiskt. Jag måste bli bättre på att ta hand om den och att älska den. Att vårda den som en kärleksresa med ett lyckligt slut. Jag måste vrida ut varje känslodroppe och suga i mig det för att kunna bli ännu mer fast beslutsam att det är livet jag är kär i. 

Förstår ni vad jag menar?

Att hoppa upp en stund...

Men hur?

Det är med slutna ögon jag försöker att få min kropp, min själ och mina sinnen att flytta sig fram i tiden. Bara att par månader eller så. Det är med slutna ögon jag försöker få min krop, min själ och mina sinnen att lyfta sig upp till det underbara blå. Inte alls för att stanna utan enbart för att hälsa på. Jag behöver de visas tankar och ord. Jag behöver stillas en stund. 

Jag kan liksom känna att jag vill sitta ovan mig för att se mig. Se mig för den jag är. Se världen vad den ser i mig. Känna livet mer än bara då. Hitta det nu men snegla in i det blanka kapitlet. Liksom få så där lagom mycket veta. Och det jag då just får veta glömmer jag lätt men ändå får mig att komma ihåg.  Fast jag inte varit med om det - ändå fast det känns så.

Det spritter i tårna. Det blir varmt om kinderna.

Tror kroppen fylls på. 

Ta hand om er.

Kram

En gran och en katt

Snart är det dags...

Ja snart kommer julen. Det känns verkligen inte så när det inte är något ginster där ute. Inte ens röken från munnen som bevisar att nu är det kallt har gjort sig påmind. Jag längtar lite. Inte efter slasket men efter känslan. Men kanske är ni som jag - att ni gillat allt som hör till julen, innan självaste julen. Sedan när den är gjord vill man bara ha en ljuset och våren. Var årstid har sin charm, men ibland är det svårt att njuta tillfullo. 

Vaknade i lagom tid i morse. Körde lite yoga, åt en god frukost framför nyhetsmorgon för att sedan få 

finbesök av syster med familj. En gran hade de med sig. Eller ja, kanske inte en gran men nästan. Fint blev det - grönt är det... 

Och när julen ändå gjorde sig påmind var det dags att fylla frysen med lussebullar. Jag bakar gärna, men äter sällan. Får se vem som kommer få äta upp dessa. Trodde degen blev fel men icke, blev helt fantastiskt. Det är så underbart att baka. Det gör mig harmonisk och glad. Till helgen får det nog bli pepparkakor, Får bara förbereda mitt tålamod med mina två små. Helgen går även den i helgens tecken - den årliga julfesten går snart av stapeln. Mysigt!

KRAM

Hur svårt kan det va?

Att finna den rätta...

Jag måste ha en fönsterlampa till mitt köksfönster - men hittar inte den rätta. Hur svårt kan det vara? De som är ovan kan vara bra, men jag vet inte. Kanske för stora. Kanske måste jag göra mig av med kökslampan? Kanske måste jag tänka om? Sådant här gör mig galen. Har ni tips? 

Kram

Att låta dagen inte blir som man tänkt

- Är något jag måste bli bättre på...

Hej på er!

Ni vet när ni planerar en dag och sedan blir den inte alls som man tänkt. Precis så har det blivit för mig idag. Efter en fartfylld jobbvecka var det igår kväll dags att varva ned. Vaknade tung i huvudet fast jag gick och la mig tidigt. Snörade på mig PW-skorna och njöt av en fantastiskt morgon. Kom hem, avnjöt en god frukost med nypressad juice gjord på granatäpple, broccoli och apelsiner. Tog mig ned till stan - två trappor ned - när det började flimmra framför ögonen. Ett nytt migränanfall på plats.  Stressade mig till apoteket där jag träffade en kvinna som visade mig piller för denna hälsostatus. Hon förklarade mycket länge och noggrant för mig att det var viktigt att ta det när man precis får symtom - jo, tack, jag vet. MEN sluta tjata! Hem, pimpla piller och vatten när min fina far knackade på dörren. Pillrena hjälpte, kvalitetstid med pappa. Många beslut att fatta. Kommer bli bra svar känner jag. 

Nu sitter jag i soffan, lite tjockare, lite tröttare med lite huvudvärk. Efter en kvart tillsammans med mindfulness ett yogapass framför TV:n och youtube är jag bättre. Jag tror jag har hittat ett sätt att komma runt denna migrän. Jag tror jag har kommit på ett sätt att övervinna. Hoppas dock jag slipper det här på ett tag. Vet varför jag får det, men snälla någon - låt mig slippa. 

Ätit massa godis. Är fullproppad så att det sprutar i öronen. Saknar mina hjärtan. Känns tomt och ensamt. 
Kram

Den dagliga frågan

Har nu blivit min rutin...

Jag har ganska länge planterat in en fråga som jag stämmer av ungefär fyra gånger om dagen - så att jag vet att jag hittar svaret. Min fråga lyder under de tillfällena "Vart hämtar du din energi". Det har blivit min livlina, för när jag kommer på svaren, som nu kommer ganska snabbt, ler jag inombords för jag vet då att jag är på rätt väg. 

Det är så otroligt viktigt för mig att veta och vara medveten om vart jag hämtar min energi för det är den som får mig att leva fullt ut. Det första svaret blir alltid hos mina barn, men igår kväll fick jag en rejäl dos energi på annat håll. Nämligen hos underbara vänner. 

När jobbklockan stämplades ur för att bjuda in helgen kändes både knopp och kropp helt färdiga. Som en urdragen disktrasa. En dejt med fina brudar stod på schemat. Med ena benet på mysdress-sidan och med andra benet på partydress-sidan övertalades jag att svira om, spraya på mig lite extra parfym, bättra på makeupen för att sedan avnjuta några glas cava, rött och alldeles för goda drinkar. En AW som började hos finaste virvla, mellanlandade på Bildepån där karriär som trummis tog fart slutade sedan på underbara Grappa. Kvällen fick mig att vakna lite tyngre i huvudet idag än vad jag hade gjort om jag tagit på mig mysdressen. Men kära ni. Energinivån fylldes på i form av prat, fniss och ihärdiga skratt. Vad mer kan jag säg än U.N.D.E.B.A.R.T

Men. Vad har jag för svar på frågan idag. Vart har jag hämtat energin? Jo, det förstår ni att efter lite strosning på stan och doft av hav fylldes det snabbt på. 

Jag kan dock säga att känslan av att sakna mina två små får mig att gå sönder lite. Men i morgon. Då är de hemma hos mig. Och då. Då blir det mys, kärlek och kramar för hela slanten. 

Ta hand om er.

KRAM

När livet inte blir 

som vi tänkt.

Det har tagit lång tid för mig att få till de rätta orden. Men nu blottar jag mig för er. Bara en del, men ändå så mycket. Ta vara på mig.

Ibland tar livet tvärstopp. Liksom gör en vurpa över ett hinder som man aldrig trott man skulle passera. Det gör ont i kroppen, i själen, inte minst i hjärtat. Det är krossat. Jag och M har valt att gå skilda vägar.

Efter en väldigt lång tid har det nu blivit så att vi valt att inte leva tillsammans. M har och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Vi kommer alltid att dela något underbart tillsammans, våra två små. De banden går aldrig att klippa. M är en fantastisk person och en väldigt fin pappa.

Jag är väldigt tacksam över våra år och jag ser tillbaka på dem med glädje. Varför vi valt denna väg behåller vi för oss själva och det tror jag ni accepterar.

Mina känslor och dagar är som en bergodalbana. De rusar fram i nedförsbacke, de saktar in i uppförsbacken. De går upp o ned. Timme efter timme lever jag utan att veta. Tiden får utvisa vad framtiden har för väg.

Funderingar och spekuleringar är något vi undanber. Onödiga tankar och elakt prat ser vi helst inte figurera då det enbart är vi två som vet varför, när och hur det blev så som det nu blivit.

Allt vi begär är en gnutta hänsyn och respekt.

Ta hand om er, Ditt liv och din vilja. Visa omtanke och kärlek. 

Tro på livet.

När vi trängs i sängen

Är all värk i världen värt det...

Godmorgon!

Igemte mig i natt har jag haft mina två små - tätt, tätt intill mig. De har roffat och krossat mig men samtidigt delat med sig av sin närhet och värme. Det gör det hela värt det. Hur ställer ni er till att ha era små bredvid er. När barnen var bebisar var det trygghet i deras säng vi värdera högt. De har sovit gott i sin säng och vi har aldrig haft problem med läggning eller sova-hela-natten. Nu när I blivit stor, börjat tänka och känna på ett annat sätt vill jag ge henne trygghet. Att hon får krypa ned bredvid mig vet jag ger henne väldigt mycket. Att sedan lille-bus härmar sin syster förvånar mig inte. Man kan kalla han för mini-eko.

Det blåser och regnar ute. Vi ligger under filtar och kollar på barnprogram. Snart dags för frukost. Det kurrar i min mage. Jag funderar, jag vrider och jag vänder. Vad händer nu? Inte med frukosten, utan med så mycket annat. Kanske är jag inte hungrig? Kanske är jag fundersam. Det är nog den känslan jag känner i min mage. Men, om jag fyller den med något gott, kanske  funderingarna lugnar sig en dag eller två. 

Jag hoppas ni får en härlig lördag. Här står det bio och fikamys på schemat. 

Ta hand om er.

Kärlek.

Kram.

Just Saying

SAVE WATER DRINK CHAMPAGNE

Kanske borde man lyssna på budskap. Ibland är det inte alls fel. 
Godmorgon finisar! Nu är det fredag igen. Känns era liv också som fredag och måndag - fredag och måndag? Det är verkligen så. På söndag är det dags för vintertid. Kom ni ihåg när ni var små? När ni vred tillbaka klockan och dagen blev yberlång. Jag som alltid vaknat tidigt, vaknade nu supertidigt. Att vänta på att människorna runt omkring mig skulle vakna kändes som evigheter. Nu när man är lite äldre känns det annorlunda. På Söndag kommer mina smp kottar att vakna innan tuppen och då får mamman gnugga ur sanden från sina ögon... Ujujuj.
Dagens schema är fullspäckat. Det är kul. Älskar press och stress i positiv anda. Efter jobbardagen är slut är det dags för tacos och idol. Ett glas rött Kanske? Något gott? Ska jag slänga ihop en kladdkaka kanske. Får helt enkelt se. Har ni samma fredagsvanor som jag? 
Måste bara säg att igår när vi var på ponnyskolan med lillan så blev jag så förundrad över hur duktig denna donna är. Upp på hästen utan problem, sedan trav och hoppning. Här finns inga spärrar, här är det full fart framåt...
Ha nu en underbar fredag. 
Stor kram till er!

Ett stort ego är värre än nageltrång...

Igår hade jag problem med att sätta ord på mina känslor. Idag har jag inga som helst problem med det alls. Det är inte samma trassel jag tänker på igår som idag, men jag måste ta upp en sak med er.  Det är en hårfin gräns med att vara "proffs-ego" och att vara ett "bajs-ego". Jag vet att bajs inte är ett så trevligt ord men det är det enda rätta namnet jag har på denna inte så trevliga personattribut. Här nedan kommer jag att beskriva de två olika rollerna. I slutet kör vi en sammanfattning. Vad tror ni om det? 

Proffs-ego

Att kunna definera sig som ett proffs-ego är absolut något man lägger på sin positiva lista om sig själv. Det är en trevlig egenskap som man skall använda. Att vara sådär lagom ego är bra för livet och för framgångar. Till skillnad från bajs-egot så har ett proffs-ego känslor och empati för andra människor. De gillar även andras framgångar, inte bara sina egna. Det är en hårfin gräns mellan övertramp och att innefatta sig inom egots rimliga gränser. Att vara ett proffs-ego kräver att du då & då utnyttjar denna positiva egenskap i ett läge som gynnar dig själv. Det får absolut inte överanvändas och du ska självklart nå framgång. Man skadar aldrig någon annan med denna attribut och man är aldrig glad över andras olyckor. Att vara ett proffs-ego är något man skall vara stolt över. 

Bajs-ego

Ett så kallat bajs-ego är en person som alltid ser saker till sin egen vinning. Medmänniskor slingrar hen runt sit finger för att alltid möta framgång. När hen är nöjd och belåten, efter att ha använt sitt ego kan hen omöjligt känna empati för andra människor. Med sitt otroliga sinne för "spel med människor" så kan man säga att en lögn alltid ligger nära till hands. Att se medmännikors framgång och lycka utan att få något ur det är menningslös för denna människa - så gå inte på snacket. Det som inte gynnar ett bajs-ego ska helt enkelt inte gynna någon. Så enkelt är det. Att vara just ett bajs-ego är inget som hamnar på den positiva listan. Absolut inte, helt tvärtom. Självklart hamnar bajs-egot på den negativa listan. Det är en otroligt oattraktiv egenskap som inte får någon att smälta.

----

Så vad tror vi om det här. Jag kan nästan känna mig som ett proffs på det här. Självklart är inte allt svart och vitt men ibland är faktiskt saker och ting vitt och svart - helt enkelt. 

Och om det nu är någon som tar åt sig där ute. Är det inte något personligt. Jag lovar. Finns inga Ess i skjortärmen här inte. Bara min fantasti och mina alldeles egna tankar som svävar!

KRAM

Ett nystan fullt av trassel

Vart är början? Vart är slutet?

Alltså jag har oftast inte svårt att hitta ord och meningar på de tankar jag känner. Men just nu ikväll så känner jag mig så. Så tom. Jag vet inte. Jag hittar inte ordet. Är det Splittrad jag söker? Hur det här inlägget som jag delar med er denna måndagskväll blir som det blir, jag vet inte. Men jag ger mig in i det här träsket och ser om jag kan komma ut ur det. 

Jag har en så otrolig besvikelse på så många saker just nu. Jag vet inte hur jag skall börja eller vart jag skall börja. Ni vet - det är som ett garnnystan fullt av trassel. Precis så känner jag att det är just nu. Jag hittar början, ser slutet men stöter då & då på tover som inte går att reda ut. Jag är förundrad. Jag är konfundersam. Jag är sprängfull. 

Jag är ena stunden hög, andra stunden låg. Jag mår illa fast jag vet inte varför. Jag är yr fast det inte gungar. Ingen stans kan jag hitta en längre stund av lugn och ro. Jag är lätt i kroppen, men yr i toppen. Jag förundras - Jag undrar så. 

Kanske är det så att jag bryr mig mer än jag borde. Att jag är fundersam över beteenden inte över själva livet. Det kanske är så att jag analyserar. Ni vet - analyserar sönder. Extremt sönder. Kanske skall man bara glida över analysen. Kanske ska man springa på, roffa åt sig, sedan springa igen. 

Jag vet inte. 

Vet du? 

KRAM

Ett ny bästa vän?

hoppas du snart blir min

En Espressomaskin från nespresso . Citiz & Milk

Jag hoppas att denna underbara maskin fyller min kaffekopp med härliga smaker. Måste bara fundera över vilken färg jag vill ha. Ska jag ha svart? Har en svart moccamaster. Eller ska jag ha en creamy white? Har en pistagegrön KitchenAid. Jag behöver såklart inte bestämma mig idag. Men ni vet när man vill ha något. När man mött kärlek vid första ögonkastet. Kan man inte vänta.

KRAMS

Jag tar tillvara på Söndagen

och myser i regnet...

Jag har en dröm. En stor dröm som gör mig så nyfiken. Jag vet inte hur jag skall nå dit och om jag kommer att nå det, men det är väl det som drömmar att till för? Det är en fantastisk känsla att kunna drömma. Tänk att vi får drömma. Det är liksom ingen som kan ta det ifrån oss. Vem vi än är och vart vi än befinner oss kan vi alltid gå in i våra tankar och drömma. Ingen kan säga att det är rätt eller fel. Det enda som kan hända är att du avgör om din dröm skall gå i uppfyllelse.

Tiden får dig att utvecklas och att komma in på nya tankebanor. Livet har så mycket att erbjuda. Jag kan känna mig rädd och nervös. Men samtidigt så redo. När löven yr runt min kropp och när stormen tar tag i mitt hår har jag en lugn känsla i min kropp. 

Ha en mysig söndag. 

Glöm inte att drömma.

Kärlek!

Att få bli en energifull mamma

Var lättare än jag trott...

Under en ganska så lång tid har jag känt mig så otroligt trött i min kropp. Jag har liksom knappt hunnit gå upp innan mitt huvud bett mig att gå och lägga mig igen. Jag har somnat i soffan vid halv 21 snåret och inte haft ett fördelaktigt humör. Men... Efter snart två veckors användning, 1 matsked om dagen har min kropp funnit sitt rätta jag. Liksom blivit en pigg och energifull mamma med mer tålamod än någonsin. Visst gör hösten, livet, stressen sitt. Men att på ett enkelt sätt kunna fylla på det kroppen behöver gillar jag. Att inte behöva planera utan bara ta sig en morgonhutt är perfekt. Så känner du dig grå och dammig, varför inte testa? Vad har du att förlora...

Ha en underbar Lördag!

KRAM

Har du som jag

låtit ett träd smyga in?

Bilder lånade från trademax.se

Är ni sådana som jag. Sådana som aldrig skulle ha in andra träslag än ljus ask eller vitmålade golvplank in i ert hus. Jag kan villig erkänna att jag fortfarande är allergisk mot ek. Men kan ändå känna ett visst "ha-begär" till kombon vitt & trä. Eller varför inte svart? Att slösurfa runt när man har stund över för att inspireras är något som får mig harmonisk. Men även det där sprittandet i magen ni vet. Liksom när man inte kan sitta still för man vill ha. Kanske ett bord ovan? Gillar det runa, men skulle vilja kombinera med andra stolar. Kanske är jag i behov av ett nytt matbord. Speciellt när det snart är jul och tomten knackar på min dörr.

Får ta mig en funderare? Hur tänker ni när ni letar bord och möbler? Åker ni runt eller klickar ni er fram och tillbaka? Är ni impulsiva som jag som älskar att få saker och ting hemkört till min dörr bara genom ett tryck? Eller vill ni låta saken ta sin tid, låna kärra och köra hem? 

Spännande det där..

Ta hand om er. Ha en mysig kväll.

Kram

Två underbara små...

med feberfri dag.

Morgonen har gått i hundratio. Den började med blixtrar och dunder. Morgonmys och frukost. De två små sitter nu och äter sitt förmiddagsäpple efter en lek ute i blåst och blått. Lille H som har tampats med feber är nu fri från den. Iris får vara hemma tillsammans med oss. Mamman i huset är hemma till lunch, sedan dags för jobb. Min fina. Mina hjärtan. De är de bästa jag vet. 

Livet rullar på i hundratjugo. Tycker bara att jag vaknar upp på måndagar. Nu är det onsdag idag, men snart är det måndag igen. Livet väntar inte på något gott utan den som vill ha något gott måste leva. Vår magi börjar här. 

Har femtusen olika saker att måla. Ska jag köra ikväll. Känner mig pigg och glad. Stark som en oxe. Inspirerand som få. Fullt med blod gjort av kreativitet. Det får nog bli en tripp till loppisen i eftermiddag. Är en stol kort. Håll era tummar och klor för mig. Jag måste hitta den gyllene stolen.

Ta hand om er.

Håll i er hårt. 

Det är storm ute. 

KRAM

En helt vanlig kväll

i ensamhetens tecken...

Man kan ju tro av rubriken att det är synd om mig. Men det är inte synd om mig. Barnen sover, ljusen är tända. Vinden yr och blåser. Det knakar i huset. Godis i skålen. Idol på TV. Jag trivs. Jag är lite rastlös men jag börjar mer och mer acceptera kvällen. Dagen har varit fantastiskt inspirerande. Efter några trevliga möten på jobbet, en tanke eller två i den yra toppen och en kaffe var det dags att bege sig till företagslunch. Till en början - lite mingel. Men under självaste lunchen presenterade Volvos kommunikationchef Volvos marknadsföring - de kända reklamfilmerna med svenska profiler. Det var fantastiskt intressant och otroligt häftigt hur min kropp fylldes med kreativitet... Fantastiskt att gå på sådana här tillställningar som verkligen ger en något. Ser fram mot fler sådana.  Idag. Ikväll. När jag nu då har en ensam stund. Hade jag tänkt att måla massvis med möbler. Men hamnade i mitt hörn. Hörnet i den håla som soffan fick ganska snabbt. Mår bra i den hålan. Jag gillar den. Alla gillar den. Det vet jag. Alla vill ha den perfekta hålan i soffan. Synd bara att den bara finns här hos mig... Sov gott fina ni!  Kram

Att få reda på framtiden

på bara en timma...

Bjuder på denna bild. Alla kan ju inte vara snyggast eller så :) Kyrklig eller ej. Ibland gör man det bara för en grej.

Som jag tidigare nämnt skulle jag berätta en sak för er. Och självklart så håller jag vad jag lovat. Håll nu i hatten, för här kommer några meningar om det som förändrat mitt seende. Mitt liv. Min vardag. Okej, kanske inte så revolutionerande men ändå. I förra veckan var jag och spådde mig. En fantastisk dam som berättade om framtid och om dåtid. Om nära och kära. Om allt. Om mig Tänk att det sitter någon framför mig som vet mer om mig i en timma, mer än vad jag själv vet. Jag blev tagen, faschinerad och uppmärksammad över mitt liv. Över mitt egna liv. Jag vet nu att det är så häftigt att leva. Jag har och kommer få ett helt fantastiskt liv. Jag är galet förberedd och nyfiken över framtiden. 

Kom igen, bring it on babe!

Woop Woop.

 

När det glittrar och solen strålar

då är det höst...

 

Att inte vara beredd på den kyla som helt plötsligt knackar på ens dörr kan göra vem som helst ifrågasättande. Jag visste så klart innerst inne att den var på gång. Men att få skrapa rutor utan handskar i morse kan jämföras med en lättare förfrysning... Men som jag tidigare nämnt - älskar hösten. Älskar det mesta som har med den att göra. Så, kom fram nu, göm dig inte. Väntar på dig.

Det är ycket tankar i denna knopp uppe på min topp. Jag springer fram. Jag är sådan som person. En "springare" som gärna ser nästa utmaning innan jag är färdig med den första. Det är jag. Det är min personlighet. Dock kan jag erkänna att jag känner mig harmonisk och lugn. Har en sak att berätta för er. Men gör det lite senare. Kanske när mörkret hälsat på ikväll eller när solen gått upp i morgon. 

Ta hand om er. Ha en underbar tisdag!

KRAM

Ge mig ett paradis...

Eller iallafall en resa

Kanske Kap Verde...?

Jag drömmer mig sakta bort till en plats där jag bara kan vara. Där jag kan vakna när jag vill, gå upp för att strosa ned till min alldeles egna solstol på en vit sandstrand med ett underbart blått hav. Paraplydrinkarna skall flöda, färsk frukt sak fylla min mage, solen skall värma och alla är till sin belåtenhet. Varför låta det vara en dröm när man kanske kan få det till en verklighet.

Kan verkligen tänka mig en resa långt bort där jag inte gör annat än att bara glassa. Bara ta dagen som den kommer. inte lyfta ett finger, liksom bli trött på den ickebefintliga ansträngningen. Jag vill sakna hemma och stress. Vill bli trött på långsamhet, god mat och underbar atmosfär. Vill bli lite rastlös...

Det hade varit skönt i en vecka eller två. Kanske hänger du på? 

KRAM

En fluga för er

betyder mer för mig...

Nu ska jag berätta en sak eller två för er. Det är nästan exakt ett år sedan min finaste farmor lämna denna jord. Ni som följt min blogg vet att mitt liv tog en annan vändning då. Det var något av det värsta jag någonsin varit med om. Jag kommer aldrig glömma vårt hejdå. Jag kommer aldrig glömma dagen i kyrkan. Jag kommer aldrig glömma vad du gett mig och jag kommer till dig (er) alltid vara evigt tacksam.

Den dag då min farmor valde att lämna denna sidan av livet. Då hon liksom mer nyfiket tassade över till den plats där min farfar väntade ivrigt på henne, hände något som jag valt att se som ett "tecken". Strunta i vad ni tror eller inte tror. Häng bara med. För min farmor valde att gå över till en sida full av glädje och lycka. Där ängarna är gröna, där blommorna flödar så långt ögat kan nå. Där dofterna av oändlighet, skratt och glädje aldrig tar slut - där är de nu. Jag vet att de dansar barfota till morgonens vals. Jag vet att de tar hand om oss. Att de ständigt tittar på. Jag vet även att de är tillfreds med att vara tillsamman.

Men för att återgå till vad jag ville berätta. Har ju lätt att sväva iväg.  Vilket är en del av mina styrkor - att just sväva i tankar. Iallafall...

Den natten, innan min fina pappa ringde och berätta om farmor kunde jag inte sova. Delvis för oro men även för att en ivrig fluga vägrade låta mig vara ifred. Denna lilla insekt flög runt mitt huvud, studsade fram och tillbaka hela natten lång. Killades och bråkades. I vanliga fall skulle jag blivit vansinnigt irriterad - men blev istället väldigt lugn. Detta har fått mig att i stilla ro tro att just denna fluga i själva verket var ett tecken på att den finaste människan lämnat denna jord. Vilket i sin tur har gjort mig bästa vän med alla flugor. Charmigt eller ej - men att ha flugor i sin närhet får mig att le, skratta och gråta. Konstig eller ej - men det är min egna lilla grej. Vill inte få er tro att ständigt går runt med ett moln av flugor runt mig. Jag stör mig på dem och vill inte ha dem hemma hos mig. Men de får mitt hjärta att bli extra varmt en stund. Får mitt liv att vilja levas. Får mig att ta tillvara på dagen. Liksom underbart.

Ta nu hand o er och ha en underbar måndag och en fantastisk vecka.

KRAM

När söndagsmorgon glimmar

Tidiga småtimmar...

Det tossades tidigt i huset i Vare. Huset som ligger ett stenkast från stan och hav, mitt på landet men ändå så nära. Att titta ut och känna att livet är rättvist. Rättvist på så sätt att jag måste välja att leva det. Leva det fullt ut på mitt sätt. På vårt sätt. På något sätt.  Tidigt på morgonen fick jag kämpa för min plats i min säng. En söt liten donna hade placerat sin ända mot min. Liksom så liten men ändå så stark. Oftast vinner hon. Inte för att hon kan buffa bort mig utan mer för att hon är så otroligt söt. Min lott i livet är att göra vad jag kan för mina små. Det är inte en dålig lott. Det är första vinst. Tidigt på småtimmarna kröp jag ned i sessans säng för att kunna vakna utvilad tills Harrybus vaknade. Det är svårslaget med en kram eller två från denna lille man. Han är min lille man. Han står på första delad plats med sin fina storsyster.  Idag, tidigt på morgontimmarna, är ett skåp snart hämtat. Mitt nya svarta skåp. Det börja falla på plats. Godbitarna hittas här och där. Jag tror det kan bli bra när det är i ordning. Sedan skall det bara finslipas en eller två gånger. Jag är lätt. Lätt i hela min kropp. Jag har en boll i min mage. Vågar inte studsa den för jag vet inte om den är full av svart eller vitt. Jag får rulla den så länge - fram och tillbaka - för att undvika "hela havet stormar". Jag vet att vågskålen är jämn. För vet ni? I natt är första natten då jag sovit mer skönt än ängsligt på väldigt länge. Och vet ni mer. I morse är första gången jag vaknat mer pigg än vilsen.  Låt oss åka med den vågen. Ta hand om er.  KRAM

Du var mig en envis en!

Heshet som vägrar släppa taget...

Nu har jag kokat ihop min sista utväg. Jag vet inte varför jag är he och varför jag varit det i TRE veckor. Men det vägrar att släppa. Det gör inte ont, jag är inte sjuk på något annat sätt. Bara hes. Kan erkänna att det suger musten ur mig, blir mer trött än vanligt eftersom jag får ta i. Men nu ska det bort. Det sensuella kan ju inte hålla på i dagarna ända ;)

Jag och barnen packade ned lite frukt och leksaker för att besöka Kagabäcken. Tänk att man fortfarande kan njuta av solens strålar och tänk att man fortfarande kan bada med kläderna på. Det är galet kul enligt vissa. Tur att det bara är vatten och ett ton med sand. Nu har vi varvat ned. Frost går på högvarv. Jag och barnen skall ha en myskväll och när de får bestämma blir det pommes och korv. För att få lite extrapoäng så självklart ordnar mamman det ;) 

Ha en mysig kväll. Tänker på er!

Kram

Äpplet faller inte långt bort från trädet

- lika som få...

Jag vet inte om ni ser det jag ser. Men min lille plutt är så otroligt lik min pappa. Det är slående likt. Det är underbart att se...

Igår tog vi bilen ut till Sällstorp. Kändes som att det var evigheter sedan vi var där. Min kära far har en förmåga att ha massvis med saker här och där. Skulle kunna spendera flera dagar för att bara fynda. Kan nog fylla mitt hem med saker som han inte ens vet om att han har. Som han inte ens hade märkt flyttats på sig. Barnen busade, vi åt god mat och fyllde på våra hjärtan med energi. Ibland behövs det inte så mycket för att må bra. En liten dos räcker.

Hur mår ni idag+ Jag är uppe med tuppen. Ska snart väcka mina små. Tidigt kundbesökt och sedan full fart. Har jag berättat för er att jag är hes? Inte haft en ordentlig röst på 3 veckor. Frustrerad? Ja, lite. Men ska väl komma tillbaka när man minst anar.

Ha en underbar torsdag. Hörrni! I morgon är det fredag!

KRAM

Att umgås med de man älskar

- Är som balsam för själen...

Denna helg har jag omringats av familj och kärlek. Det har verkligen gett mig så mycket. Full med energi och positivitet lämnar jag snart denna söndag och är redo för en fullspäckad vecka. Snart är det dags för Wellnessmässan på sparbankshallen. Sitta på scen och sminkas står på schemat - spännande. Sedan en ego-tripp till IKEA!

Hörrni, kepan med IFK Göteborg var länge sedan. Men kändes helrätt. Bortse från hemsk bild. Bjuder på den!

Ta hand om er!

Små lätta moln

- Ser jag på min himmel...

Jag kan förstå att jag har varit nere och vänt. Men nu är jag på väg upp igen. Tids nog förstår ni utan att jag ens kommer att förklara. Efter gårdagens fylldes mitt huvud av massvis med projekt. Det är oför tusan gubbar helt proppfullt. HJÄLP! Men innan året är slut är det tömt ;)

Ett tips så här på onsdagsmorgonen. I det helt fantastiska 7 gradiga vädret. Se till att unna dig något kvinna. Vill du dofta himmelskt - köp då parfym från Versace. Doften Bright crystal. Den är underbar... Finns hos Violas i Varberg.

Versace Bright Crystal är en överraskande och sensuell doft för den självsäkra och starka kvinnan som gärna visar sin kvinnlighet och som alltid är glamorös. Doften har en mycket tilltalande förpackning som utstrålar både kvinnlighet och lyx. En blommig doft med fruktiga inslag.

Ta hand om er. Och ni. Glöm inte att fånga dagen.

Puss

♥

Dagens tankar

- i små, små ord...

. . . . . . . . . . . . . . . . . 

Live. Your. Life

. . . . . . . . . . . . . . . . . 

Jag förstår att ni tycker mina inlägg är abstrakta. De är komplicerade och invecklade - till och med för mig. Dagarna har gått fort. Tiden har snurrat på. I morgon är det fredag och helg. Är du säker på att det känns okej? 

Jag har sådant tryck i mitt huvud. Hade behövt plocka bort en tanke eller två. Jag kommer aldrig berätta för er om dem. Jag kommer bara skriva på ett sätt så att de försvinner för ett tag från mig. På ett sådant sätt som bara jag förstår - ingen annan.

Jag möter hösten med förväntning. För hallå, stanna upp. Även om solen är varm och stark så kan vi inte förneka att den snart är här. Min favoritårstid. Jag älskar alla årstider men hösten älskar jag lite mer. Varför? Därför. Färgerna är vackra, luften är hög och kall, sinnet tömmer sig och du kan fylla på med nya intryck. Livet tar sig en vändning. 

Mörkret möter dig med ljus i ditt hem och med värme i ditt hjärta. Denna höst kommer bli speciell på alla sätt. Denna hösten kommer vara full med alla dess färger. Frågan är - vad låter du denna höst göra för dig?

Jag slås av en tanke. En tanke jag inte kan blunda för. Kan inte sudda ut den. Den liksom ekar i mitt huvud. Är som ett slag varje gång jag funderar på den. När jag sedan försöker sudda ut kommer ett känslohav. En storm med bokstäver som jag inte kan få ihop till olika meningar. Meningar som sedan blir till förståelse. Jag vet att jag annars är logisk. Jag vet att jag är helt okej smart. Men nu känner jag mig allt annat än just det... 

Nu känner jag mig ihålig och frusen. Ni vet när man vet något som man vet ska vara så, men så blir det inte så som det ska vara. Det skapar så otroligt mycket frustration så att min mage viker sig och vänder sig. TJUTER! 

Ljuger jag sedan för mina tankar - alltså för mig själv - vilket är den enklaste vägen. Kommer det ifatt mig när jag minst anar och biter mig i baken. Riktiga tankar och känslor kan man förneka ett tag, sedan äter de upp en, förr eller senare. De går aldrig att gömma.

Alltså, nu ger jag er verkligen en del av mitt liv. Ta hand om det och använd det. Ibland är det en enkel ekvation. Det är inte så svårt. Det enda ni behöver göra är att ta bara hand om er. Njuta av det enda livet ni får. Göra det ni vill - inte någon annan. LEV fina du, lev!

Kram.

Idag känner jag för en dagens

- Och då blir det så...

Ibland när man köper kläder så vet man att man kommer älska dem. Jag älskar verkligen dessa - på riktigt. De är köpta på house of Bell i Varberg och kommer från märket Vintage By Fé.. 

Lovely!

Kram.

Det mäktiga blå

- får en att glömma

Att snöra på sig träningsskorna och börja gå utan mål är något av det bästa jag vet. När jag kom hem från jobbet idag behövde jag gå. Gå så långt tankarna krävde. Efter 12 kilometer kände jag mig tömd. Tömd på tankar och funderingar. Tog mig en stund på en sten. Insåg då vad du menat med havet och vad det betyder. Hur fantastiskt det är. Det får en harmonisk. Det får en att stanna upp, att fundera, att låta det komma. Att låta allt komma. Jag inser nu att jag älskar havet. Det ska bli min nya bästa vän. Eller ja, men min vän som inte kräver något tillbaka. En vän jag kan skrika på, gråta med, prata med - utan att den säger något tillbaka. En vän på bara mina villkor. Det är vad jag behöver. 

Tänk vad man kan lära sig. Varje dag är öppen för nya intryck och lärdomar. Det är häftigt. Det är intressant. Jag ser fram mot framtiden. 

Kram.

Att ta en dag i sänder

- För att se vad som händer

Ibland måste man bara ta och stanna upp en eller två gånger. Kanske räcker det med en, men dumt att glömma den andra gången om den första inte blir riktigt rätt. En fin vän sa till mig att när du gör rätt känns det i magen. När du gör fel känns det också i magen - men med två olika behag eller obehag. Jag har stannat upp både en, två trehundranittioåtta gånger. Jag gillar att fundera. Jag kommer oftast fram till mina rätta tankar. Jag blir frånvaranda, sluten och sammanbiten. Men det får mig att verkligen fokusera.  

Idag har varit en tung dag - i morgon kan bara bli bättre. Allt ordnar sig som en annan fin vän sagt. Tänk vilken tur. Jag är omringad av så mycket kärlek och underbaringar. Ni som säger att de inte växer på träd - ni har fel.

Tack.

Puss.

Kram.

♥