Jag fullkomligt älskar nya skor & nymålade tånaglar, men... Jag näst intill avskyr mina & andras fötter. Vill inte ta på några andras fossingar & vill inte att någon rör mina!
Men när mina löparpjux närmar sig 3 år på nacken måste jag inse att tiden är inne. Gummit är så där halvbra, lite halvtorrt & hårt, sulan är söndrig & mönstret är slitet. Hur skönt de sitter ska vi inte tala om. Sitter verkligen som en smeck runt mina fötter, urholkade på något sätt med en oklanderlig passform. Okej, summan av kardemumman, skorba måste bytas & de är NU!
En tripp till Intersport, en fotanalys där säljaren killar mig under hålfoten, filmar & fotar. Tittar och studerar mina helt nakna fötter. Jag drabbas lite av inre panik men vet att detta måste göras, han måste verkligen använda ett färstoringsglas, röra & känna för att det ska bli toppen-bra. Efter att jag provat lite olika skor, blev det åter igen ett par asics. Kändes liksom snabba och bra. Tror att jag kommer springa superfort hädanefter, konditionen kommer alltid att bara på topp & kroppen alltid lätt som en plätt! Med en påse i handen, ett byta-bevis som innebär att om skorna inte känns bra efter en månad får jag lov att byta dem!
Nu i efterhand skulle jag kunna låta
Mig göra en till analys. Låta någln titta extra på mina fötter, till och med gå nära dem, för det var faktiskt inte så farligt. Men andras fötter låter jag npg helst vara. Vill faktiskt inte ta i dem med tång!
KRAM!
