När M åkte till jobbet blev vi rastlösa här i huset. Mötte upp min syster med familj & lekte ute i kylan. Kusinerna bus har så roligt tillsammans nu & de funkar verkligen jättebra tillsammans. Efter en ganska så lång promenad för att "hitta hararna uppe på klipporna" förvandlades mina tår till is & klockan slog sent. Dags för hemgång & kvällsmat. Dagen har gått i full fart & nu sitter jag här. Utan min man & utan mina barn. M jobbar fortfarande, barnen sover. Jag funderar lite över vad jag ska göra. Såg minsann att Dirty Dancing skulle gå på TV. Kanske ska jag poppa mig lite popcorn, krypa ned under en filt & dans med Patrick Swayze. Kan inte annat än att fälla en tår eller två när minnet kommer ifatt mig. Hur kär var jag inte i Patrick när jag som liten kollade på Dirty Dancing. Jag var hans Baby *skrattar* Det är lite som så, för mig. Att skådespelare inte kan gå bort. Att de ska finnas här hela tiden, bara för att de är kändisar. En kändis kan inte dö. Eller hur. Tur jag har kvar han i mitt minne. Jag menar, vem har inte gått runt & sagt "nobody puts baby in a corner"...
Ha en mysig kväll. Med eller utan Patrick!
Kram