Dagens tankar
- i små, små ord...
. . . . . . . . . . . . . . . . .
Live. Your. Life
. . . . . . . . . . . . . . . . .
Jag förstår att ni tycker mina inlägg är abstrakta. De är komplicerade och invecklade - till och med för mig. Dagarna har gått fort. Tiden har snurrat på. I morgon är det fredag och helg. Är du säker på att det känns okej?
Jag har sådant tryck i mitt huvud. Hade behövt plocka bort en tanke eller två. Jag kommer aldrig berätta för er om dem. Jag kommer bara skriva på ett sätt så att de försvinner för ett tag från mig. På ett sådant sätt som bara jag förstår - ingen annan.
Jag möter hösten med förväntning. För hallå, stanna upp. Även om solen är varm och stark så kan vi inte förneka att den snart är här. Min favoritårstid. Jag älskar alla årstider men hösten älskar jag lite mer. Varför? Därför. Färgerna är vackra, luften är hög och kall, sinnet tömmer sig och du kan fylla på med nya intryck. Livet tar sig en vändning.
Mörkret möter dig med ljus i ditt hem och med värme i ditt hjärta. Denna höst kommer bli speciell på alla sätt. Denna hösten kommer vara full med alla dess färger. Frågan är - vad låter du denna höst göra för dig?
Jag slås av en tanke. En tanke jag inte kan blunda för. Kan inte sudda ut den. Den liksom ekar i mitt huvud. Är som ett slag varje gång jag funderar på den. När jag sedan försöker sudda ut kommer ett känslohav. En storm med bokstäver som jag inte kan få ihop till olika meningar. Meningar som sedan blir till förståelse. Jag vet att jag annars är logisk. Jag vet att jag är helt okej smart. Men nu känner jag mig allt annat än just det...
Nu känner jag mig ihålig och frusen. Ni vet när man vet något som man vet ska vara så, men så blir det inte så som det ska vara. Det skapar så otroligt mycket frustration så att min mage viker sig och vänder sig. TJUTER!
Ljuger jag sedan för mina tankar - alltså för mig själv - vilket är den enklaste vägen. Kommer det ifatt mig när jag minst anar och biter mig i baken. Riktiga tankar och känslor kan man förneka ett tag, sedan äter de upp en, förr eller senare. De går aldrig att gömma.
Alltså, nu ger jag er verkligen en del av mitt liv. Ta hand om det och använd det. Ibland är det en enkel ekvation. Det är inte så svårt. Det enda ni behöver göra är att ta bara hand om er. Njuta av det enda livet ni får. Göra det ni vill - inte någon annan. LEV fina du, lev!
Kram.