Att hoppa upp en stund...

Men hur?

Det är med slutna ögon jag försöker att få min kropp, min själ och mina sinnen att flytta sig fram i tiden. Bara att par månader eller så. Det är med slutna ögon jag försöker få min krop, min själ och mina sinnen att lyfta sig upp till det underbara blå. Inte alls för att stanna utan enbart för att hälsa på. Jag behöver de visas tankar och ord. Jag behöver stillas en stund. 

Jag kan liksom känna att jag vill sitta ovan mig för att se mig. Se mig för den jag är. Se världen vad den ser i mig. Känna livet mer än bara då. Hitta det nu men snegla in i det blanka kapitlet. Liksom få så där lagom mycket veta. Och det jag då just får veta glömmer jag lätt men ändå får mig att komma ihåg.  Fast jag inte varit med om det - ändå fast det känns så.

Det spritter i tårna. Det blir varmt om kinderna.

Tror kroppen fylls på. 

Ta hand om er.

Kram