Ja... Behöver jag säga något? En bild säger mer än tusen ord - eller hur? Den här lillkillen är busigare än busigast. Har en vilja stark som en oxe och en charm som bara han kan visa. Jag faller varje morgon i någon slags guding-koma tillsammans med mina troll. Men när H visar denna sidan faller jag lite till....
Bullbak...
Som jag skrev igår var det dags för bullbak. Frysen gapde(ar) tom och självklart måste den fyllas med godasker. Ibland får man kasta sig ut i världen utan livlina - att baka tillsammans med två små bullar är just ett sådant livlinatillfälle. På köpet får man dammsuga och städa. Socker som knastrar under fötterna i några dagar kommer liksom på köpet. Det gick bra. Förvånandsvärt bra. Jag gjorde degen, barnen bakade ut bullarna... Toppen blev det att ta glasburkar som jag gjorde hål i locket på. Blandade vaniljsocker, kanel och vanligt socker. Var enkelt för barnen att strö med. Goda blev de också!
Igår kväll var jag hemma hos finaste C. Vi träffades alla fyra tjejer. Väldigt länge sedan. Kroppen fylldes av energi och glädje - ser fram mot nästa träff. Det bjöds på chevré med honung, pinjenötter och rödbetor. Melkers bouillabaisse och sedan en god citronpaj - m.u.m.s! Klockan slog sent, jag kröp ned vid 02.00 för att sedan slå upp ögonen tidigt tidigt. Synd att barnen inte vil sova längre när man själv vill. Snart, snart sover de till tio...
Idag ska vi fira Abbe & Elis. Tror ni jag för en gångs skull kommer ut med löparskorna idag. Måste erkänna att det varit ytterst dåligt med det. VART är karaktären? Vart är energin? Kom igen nu.... Vad är det som är så svårt för tanten...?
Ha en härlig Söndag i höstrusket!
Stor kram
