måndag 15 september 2014

En fluga för er
betyder mer för mig...

Nu ska jag berätta en sak eller två för er. Det är nästan exakt ett år sedan min finaste farmor lämna denna jord. Ni som följt min blogg vet att mitt liv tog en annan vändning då. Det var något av det värsta jag någonsin varit med om. Jag kommer aldrig glömma vårt hejdå. Jag kommer aldrig glömma dagen i kyrkan. Jag kommer aldrig glömma vad du gett mig och jag kommer till dig (er) alltid vara evigt tacksam.

Den dag då min farmor valde att lämna denna sidan av livet. Då hon liksom mer nyfiket tassade över till den plats där min farfar väntade ivrigt på henne, hände något som jag valt att se som ett "tecken". Strunta i vad ni tror eller inte tror. Häng bara med. För min farmor valde att gå över till en sida full av glädje och lycka. Där ängarna är gröna, där blommorna flödar så långt ögat kan nå. Där dofterna av oändlighet, skratt och glädje aldrig tar slut - där är de nu. Jag vet att de dansar barfota till morgonens vals. Jag vet att de tar hand om oss. Att de ständigt tittar på. Jag vet även att de är tillfreds med att vara tillsamman.

Men för att återgå till vad jag ville berätta. Har ju lätt att sväva iväg.  Vilket är en del av mina styrkor - att just sväva i tankar. Iallafall...

Den natten, innan min fina pappa ringde och berätta om farmor kunde jag inte sova. Delvis för oro men även för att en ivrig fluga vägrade låta mig vara ifred. Denna lilla insekt flög runt mitt huvud, studsade fram och tillbaka hela natten lång. Killades och bråkades. I vanliga fall skulle jag blivit vansinnigt irriterad - men blev istället väldigt lugn. Detta har fått mig att i stilla ro tro att just denna fluga i själva verket var ett tecken på att den finaste människan lämnat denna jord. Vilket i sin tur har gjort mig bästa vän med alla flugor. Charmigt eller ej - men att ha flugor i sin närhet får mig att le, skratta och gråta. Konstig eller ej - men det är min egna lilla grej. Vill inte få er tro att ständigt går runt med ett moln av flugor runt mig. Jag stör mig på dem och vill inte ha dem hemma hos mig. Men de får mitt hjärta att bli extra varmt en stund. Får mitt liv att vilja levas. Får mig att ta tillvara på dagen. Liksom underbart.

Ta nu hand o er och ha en underbar måndag och en fantastisk vecka.

KRAM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar