Att hoppa upp en stund...

Men hur?

Det är med slutna ögon jag försöker att få min kropp, min själ och mina sinnen att flytta sig fram i tiden. Bara att par månader eller så. Det är med slutna ögon jag försöker få min krop, min själ och mina sinnen att lyfta sig upp till det underbara blå. Inte alls för att stanna utan enbart för att hälsa på. Jag behöver de visas tankar och ord. Jag behöver stillas en stund. 

Jag kan liksom känna att jag vill sitta ovan mig för att se mig. Se mig för den jag är. Se världen vad den ser i mig. Känna livet mer än bara då. Hitta det nu men snegla in i det blanka kapitlet. Liksom få så där lagom mycket veta. Och det jag då just får veta glömmer jag lätt men ändå får mig att komma ihåg.  Fast jag inte varit med om det - ändå fast det känns så.

Det spritter i tårna. Det blir varmt om kinderna.

Tror kroppen fylls på. 

Ta hand om er.

Kram

En gran och en katt

Snart är det dags...

Ja snart kommer julen. Det känns verkligen inte så när det inte är något ginster där ute. Inte ens röken från munnen som bevisar att nu är det kallt har gjort sig påmind. Jag längtar lite. Inte efter slasket men efter känslan. Men kanske är ni som jag - att ni gillat allt som hör till julen, innan självaste julen. Sedan när den är gjord vill man bara ha en ljuset och våren. Var årstid har sin charm, men ibland är det svårt att njuta tillfullo. 

Vaknade i lagom tid i morse. Körde lite yoga, åt en god frukost framför nyhetsmorgon för att sedan få 

finbesök av syster med familj. En gran hade de med sig. Eller ja, kanske inte en gran men nästan. Fint blev det - grönt är det... 

Och när julen ändå gjorde sig påmind var det dags att fylla frysen med lussebullar. Jag bakar gärna, men äter sällan. Får se vem som kommer få äta upp dessa. Trodde degen blev fel men icke, blev helt fantastiskt. Det är så underbart att baka. Det gör mig harmonisk och glad. Till helgen får det nog bli pepparkakor, Får bara förbereda mitt tålamod med mina två små. Helgen går även den i helgens tecken - den årliga julfesten går snart av stapeln. Mysigt!

KRAM

Hur svårt kan det va?

Att finna den rätta...

Jag måste ha en fönsterlampa till mitt köksfönster - men hittar inte den rätta. Hur svårt kan det vara? De som är ovan kan vara bra, men jag vet inte. Kanske för stora. Kanske måste jag göra mig av med kökslampan? Kanske måste jag tänka om? Sådant här gör mig galen. Har ni tips? 

Kram

Att låta dagen inte blir som man tänkt

- Är något jag måste bli bättre på...

Hej på er!

Ni vet när ni planerar en dag och sedan blir den inte alls som man tänkt. Precis så har det blivit för mig idag. Efter en fartfylld jobbvecka var det igår kväll dags att varva ned. Vaknade tung i huvudet fast jag gick och la mig tidigt. Snörade på mig PW-skorna och njöt av en fantastiskt morgon. Kom hem, avnjöt en god frukost med nypressad juice gjord på granatäpple, broccoli och apelsiner. Tog mig ned till stan - två trappor ned - när det började flimmra framför ögonen. Ett nytt migränanfall på plats.  Stressade mig till apoteket där jag träffade en kvinna som visade mig piller för denna hälsostatus. Hon förklarade mycket länge och noggrant för mig att det var viktigt att ta det när man precis får symtom - jo, tack, jag vet. MEN sluta tjata! Hem, pimpla piller och vatten när min fina far knackade på dörren. Pillrena hjälpte, kvalitetstid med pappa. Många beslut att fatta. Kommer bli bra svar känner jag. 

Nu sitter jag i soffan, lite tjockare, lite tröttare med lite huvudvärk. Efter en kvart tillsammans med mindfulness ett yogapass framför TV:n och youtube är jag bättre. Jag tror jag har hittat ett sätt att komma runt denna migrän. Jag tror jag har kommit på ett sätt att övervinna. Hoppas dock jag slipper det här på ett tag. Vet varför jag får det, men snälla någon - låt mig slippa. 

Ätit massa godis. Är fullproppad så att det sprutar i öronen. Saknar mina hjärtan. Känns tomt och ensamt. 
Kram

Den dagliga frågan

Har nu blivit min rutin...

Jag har ganska länge planterat in en fråga som jag stämmer av ungefär fyra gånger om dagen - så att jag vet att jag hittar svaret. Min fråga lyder under de tillfällena "Vart hämtar du din energi". Det har blivit min livlina, för när jag kommer på svaren, som nu kommer ganska snabbt, ler jag inombords för jag vet då att jag är på rätt väg. 

Det är så otroligt viktigt för mig att veta och vara medveten om vart jag hämtar min energi för det är den som får mig att leva fullt ut. Det första svaret blir alltid hos mina barn, men igår kväll fick jag en rejäl dos energi på annat håll. Nämligen hos underbara vänner. 

När jobbklockan stämplades ur för att bjuda in helgen kändes både knopp och kropp helt färdiga. Som en urdragen disktrasa. En dejt med fina brudar stod på schemat. Med ena benet på mysdress-sidan och med andra benet på partydress-sidan övertalades jag att svira om, spraya på mig lite extra parfym, bättra på makeupen för att sedan avnjuta några glas cava, rött och alldeles för goda drinkar. En AW som började hos finaste virvla, mellanlandade på Bildepån där karriär som trummis tog fart slutade sedan på underbara Grappa. Kvällen fick mig att vakna lite tyngre i huvudet idag än vad jag hade gjort om jag tagit på mig mysdressen. Men kära ni. Energinivån fylldes på i form av prat, fniss och ihärdiga skratt. Vad mer kan jag säg än U.N.D.E.B.A.R.T

Men. Vad har jag för svar på frågan idag. Vart har jag hämtat energin? Jo, det förstår ni att efter lite strosning på stan och doft av hav fylldes det snabbt på. 

Jag kan dock säga att känslan av att sakna mina två små får mig att gå sönder lite. Men i morgon. Då är de hemma hos mig. Och då. Då blir det mys, kärlek och kramar för hela slanten. 

Ta hand om er.

KRAM