tisdag 11 november 2014

När livet inte blir 
som vi tänkt.

Det har tagit lång tid för mig att få till de rätta orden. Men nu blottar jag mig för er. Bara en del, men ändå så mycket. Ta vara på mig.

Ibland tar livet tvärstopp. Liksom gör en vurpa över ett hinder som man aldrig trott man skulle passera. Det gör ont i kroppen, i själen, inte minst i hjärtat. Det är krossat. Jag och M har valt att gå skilda vägar.

Efter en väldigt lång tid har det nu blivit så att vi valt att inte leva tillsammans. M har och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Vi kommer alltid att dela något underbart tillsammans, våra två små. De banden går aldrig att klippa. M är en fantastisk person och en väldigt fin pappa.

Jag är väldigt tacksam över våra år och jag ser tillbaka på dem med glädje. Varför vi valt denna väg behåller vi för oss själva och det tror jag ni accepterar.

Mina känslor och dagar är som en bergodalbana. De rusar fram i nedförsbacke, de saktar in i uppförsbacken. De går upp o ned. Timme efter timme lever jag utan att veta. Tiden får utvisa vad framtiden har för väg.

Funderingar och spekuleringar är något vi undanber. Onödiga tankar och elakt prat ser vi helst inte figurera då det enbart är vi två som vet varför, när och hur det blev så som det nu blivit.

Allt vi begär är en gnutta hänsyn och respekt.

Ta hand om er, Ditt liv och din vilja. Visa omtanke och kärlek. 
Tro på livet.


2 kommentarer: