Att känna dofter

-är något som får mig hoppa ett eller två skutt..

Vet ni – varje dag när jag parkerar i parkeringshuset på morgonen, innan jag spatserar till jobbet går jag igenom ett litet parti där mina känslortar frivolter. Jag kan känna hur alla sinnena börjar jobba. Vart känner jag igen det här? Varför blir jag glad? Vad är det för något som får mitt system att koppla och känna?

Jo, efter ett antal passeringar fram och tillbaka har jag nu konstaterat att det är mina semestrar jag gjorde när jag var liten. För förr, när vi var små fick vi välja mellan märkeskläder eller resor – alla vi (6 ) barn valde resor. Förr, när an kunde knacka dörr och fråga efter burkar, förr när värden var så otroligt stor att man inte förstod annat än vad näsan räckte. Då jag hade skinn på näsan och var en tuff tjej med framtiden outstpalad. När jag lärde mig simma för en femma, beställde glass på språk jag inte kunde och pratade med alla fiskar i hela havet. Just då jag fick möjligheten att bila i hela Europa under ett flertal somrar i en stor vit transit som sedan målades röd / svart…

Detta har gett mig mer än vad jag kanske tror - för än vet jag inte om jag trott allt som jag skall tro – men, i alla fall. Denna doft får mig att känna värme, andra kulturer, ställen, byar, människor och lycka. Det ger mig en riktigt lagom kick sådär på morgonen och eftermiddagen. En kick som alla borde ha för att få en bra start och ett gott…

Så, om ni ser mig stå där i stillhet så är det inte konstigare än så att jag drömmer mig bort en stund. Ort i alla mina sinnen.

Ta hand om er…

Kram