Igår när jag kom hem stod flisan med världens största leende, hon sprudlade verkligen av glädje och det fullkomligt bubblade i hennes mun. Hon hade blivit bjuden på sitt första barnkalas, någonsin. I har pratat en del om det, men eftersom vi inte riktigt vetat hur "man gör" har vi legat lågt. Men nu börjas det, vilket får mig att inse att vi kommer att ha ett barnkalas i sommar. Även om det är långt kvar känner jag mig en gnutta nervös. Känner att hjärnan slår lite extra varv, gillar ju kalas men vill samtidigt att det skall bli så bra. Lekar, fika allt - Allt - ALLT skall fungera. Hujeda mig, nu fick jag en gnutta ångest med :)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar