Kommer ni ihåg...

...när ni fyllde 10 år? Det gör jag. När jag fyllde 10 år fickjag en cykel, en blå lite tuffare cykel med märket PRIMO & en "hopp-pinne". Minst det som det var igår. Var så otroligt glad för denna dag, blev helt plötsligt lite lite större. Tänk om man kunde få fylla år, några gånger om året.

Nu sitter jag här, nästan 17 år senare, precis hemkommen från att ha firat fina Tindras 10-års dag. Där utav mina upp-ploppade minnen.

~

Det är konstigt vad tiden bara går. När jag ser tillbaka på tiden så är jag både glad & ledsen på samma gång. Låter kanske konstigt, men tror att det är så för alla. Jag har lärt mig av det som gjort mig ont & njutit av det som gett mig glädje. Allt har jag packat ned i min stora ryggsäck, som jag bär med mig varje dag. Ibland tittar jag i den & ibland glömmer jag den hemma. Vissa gånger vill jag titta i den, vissa gånger vill jag glömma den på hatthyllan.

Kanske är det mitt första glas vin på 100 år som får mig att låta tankarna snurra. Sitter & funderar över vem jag är & hur jag är. Kan ni känna som jag? Att man ibland undrar varför man just är som man är? Att man formas av verkligheten är självklart, men att veta varför man formats & blivit den man är - är inte riktigt så enkelt. I vissa folk upplever folk på ett visst sätt, men att man är den enda som vet hur det egentligen är.

Jag vet inte riktigt om det här inlägget håller ihop. Om det ger någon som helst logik, men det är väl så tankar kan vara.

~

Ska inte gräva ned mig i det här, men knyter ihop detta inlägg med att vara den du är & njut av det. Tiden går så snabbt & plötsligt sitter du där med en stor kappsäck full av minnen, tankar & värderingar. Tänk inte så mycket på vad andra tycker & tänker. Det är bara du som vet den riktiga sanningen!

KRAM på dej...