Att hjälpa mamma med allt hon gör är väldigt tålamodskraftigt. Det dras stolar hit & dit. Klättras upp & ned. Skriks högt & lågt. Underbart ibland, lite mindre roligt ibland. Man (jag) får verkligen stanna upp & räkna till fem för att andas lugnt & sansat.
Som nu, när vi diskade, hamnade hela burken, full med vatten på golvet. Fantastiskt kul... Får se det som att vi samtidigt städade golvet....
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar